I want change
Jag kollade ett nytt program i kväll som heter Nybyggarna, ni vet mannen från Arga Snickaren, Anders Öfvergård.
Vad jag förstod går programmet ut på att Anders ska bygga ett hem åt hemlösa. Väldigt fin idée. I varje fall handlade just detta avsnitt om vilken miljö de hemlösa lever i och hur de nätt & jämnt klarar sig genom dagen, oftast "med hjälp" av droger. Vilket fort blir deras ända skäl/anledning att ta sig igenom dagen.
De hemlösa berättade att de hamnat på gatan just precis av sitt drogmissbruk. Men då väcktes många tankar hos mig. Hur kan familj/släktingar till missbrukaren låta det gå så långt? Någon måste väl lägga märke till att den anhörige inte mår bra. En normalfuntad människa griper då omedelbart till handling och gör allt för att hjälpa till.
Och det är då samhället också skulle behöva komma in i bilden.
För borde det inte vara samhällets plikt att se till att alla människor ska ha möjligheten till ett liv. Särskilt i ett högt utvecklat land som Sverige.
Men det är väl så, att de som en gång hamnat på gatan, inte längre har samma värde som andra högre uppsatta medborgare. Och det är ju synd att vi inte längre ser efter våra medmänniskor.
Nej inte vet jag egentligen hur det skulle göras bäst. Det enda jag vet är att livet är himla orättvist och att
vi glömmer att uppskatta hur jävla bra vi har det.
ä(inte min bild)
Kommentarer