Memorerar hela jävla monologen

Jag tänker aldrig längre än ett ögoblick i sänder. Önskar att jag kunde se vad som komma skall, men jag kan inte se genom dimmorna. Det får inte hända.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: